Kom precis hem från en kväll på stan tillsammans med några av mina underbara ungdomar. Det var fantastiskt trevligt, kul att lämna Studierum 2 ibland och uppleva lite kultur. Vi var på Unga klara på Stadsteatern och såg föreställningen "Tröstar jag dig nu?"

Deras hemsida hittar ni här, där ni bland annat kan läsa:
Vad gör de vuxna när barnen leker vuxenlekar?
Vad gör barnen när de vuxna liknar barn?
Ja, vad gör vi med vår längtan som faktiskt inte kan uppfyllas?

Tycker föreställning var jättebra, verkligen jättebra. Känns alltid lite lättare att andas när man fått en dos kultur. Kan verkligen rekomendera den! Det kan dock nämnas att det är modern teater, så vet man med sig att man inte är ett fan av det så är den kanske inget för dig...

Starkaste repliken var nog "Du tröstar mig fel" Det är fint på något vis... det här med tröst. Det är så ömtåligt, som en liten duva eller något. Det är så svårt ibland, att veta hur man ska trösta någon. Och hur vill man själv egentligen bli tröstad? Vet man de?

Nu ska jag iaf sova... Godnatt