Sitter och dricker lite grönt te och laddar inför kvällen. Ska försöka hinna slänga upp en kvällens outfit sen för jag tror jag kommer bli ashet och söt i den

                                                     

Ofta när jag dricker grönt te utan mjölk så väljer jag att dricka ur nån av tekopparna jag köpte när jag var i Taize för några år sen. Det händer att jag funderar på om det är moraliskt korrekt eller inte att förbereda sig inför berusning med en kopp gjord av heliga munkar från Frankrike. Jag har funderat lite fram och tillbaka, jag menar, de här med religion betyder ju ändå någonting för mig eftersom jag anser mig troende, och arbetar med det liksom. Så jag känner att jag behöver ta ställning till sånna här frågor.
                                                                                                 
Det är en lång kulturell och social sed att berusa sig tillsammans i sociala sammankomster. Det är i vårat kulturarv sedan årshundraden tillbaka. Berusningsdrycker kan främja gemenskap och nöje - sålänge dom användsa ansvarsfullt och med respekt. Man ska alltid visa berusningsdrycker hänsyn och aktning, eftersom man trots allt förslöar ens sinnen under en kort stund. Jag anser att jag alltid dricker med måtta, och jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte började dricka vid fester och andra sammankomster förens jag var 17-18 år gammal, då väldigt väldigt sällan. Inte mer än en gång per 6 månader i flera år. Första gången jag berusade mig utanför ett slutet sällskap var samma vår då jag tog studenten och då var jag 19. Då hade jag haft tid att lära känna mig själv och hur jag blir när jag är påverkad, hur dricker jag med måtta osv. Jag lär mig än idag, de gör vi alla, och jag tror man behöver vara medveten om de. Alkohol kan få extrema konsekvenser om man inte är varsam. Även om jag säkerligen inte alltid utstrålar detta utåt, så har jag alltid en väldig respekt för alkohol och en hög medvetenhet om det - och det skulle jag verkligen önska att alla hade. Alkohol kan vara någonting trevligt och socialt men det kan också bli ens död. Både bokstavligt och bildligt talat.
                                 
Varför jag väntade så länge med att berusa mig på tex. krogen eller så, är för att oavsett hur mycket jag litar på mig själv... så kan man aldrig och bör aldrig lita hundra procent på sin omgivning. Ingen orsak att bli paranoid över det, men så är det. Speciellt som ung tanig kvinna då jag i nyktert tillstånd har en mindre muskelmassa och mindre styrka än många andra, så behöver jag kunna förlita mig på mina reflexer och magkänsla. När man är berusad, om än något, så tror jag att det tar en ett tag att lära sig hur man ska koppla på och av sina sinnen, vilka tecken man ska leta efter i sin omgivning osv för att man ska kunna känna sig helt trygg.

Jag känner mig alltid trygg när jag är ute bland folk, delvis för att jag är smart, och för att ränderna aldrig går ur en forna kampsports-utövare, delvis för att jag vet att jag är varsam, uppmärksam, har god karma och att Gud älskar mig

Wao nu blev dehär verkligen ett lååångt utlägg om alkohol, de va inte tanken egentligen, haha, men om någon ung själ orkade läsa detta, så hoppas jag att de gett er någonting bra! Som sagt, alkohol är ens vän, men de e en vän du inte ska lita på... men för att sammanfatta, så är det absolut ok att dricka ur munk-koppen oavsett anledning eller orsak. Gud ser allt jag gör ändå, och jag tror han fröjds med att jag tar sådant ansvar inför berusning. Tror Gud vill att vi ska vara lyckliga, festa och berusa oss i ansvarsfull mängd.

Play it safe!