"I used to tell her, honey you ask me why this is happening to you, why those these people hate you they don't even know you. I don't know. All I can think of is that maybe God preparing you. Maybe this is a blessing. You know it hurts, but sometimes blessings hurt cuz you know what happens is, the strength that you get when you come out on the other side, the other side of the pain - prepares you for really big things..."

Jag älskar det här citatet... det är så underbart. Och träffande som en pil i hjärtat. Det tröstar mig... det tröstar mig riktigt bra faktiskt. Kvällens tankar kretsar kring:



"Den dagen då du känner att allt är förlåtet kan det läka" skrev Phiona... när jag frågade henne om hon tror att tiden läker alla sår. Det ligger nog någonting i det... undra om man en dag blir redo att förlåta allt. Eller om det finns saker man känner att man inte kan förlåta, hela livet... kanske. Och då är man väl fast i det... antar att livet låter en veta tids nog. Jag är i alla fall övertygad om att ingenting sker helt utan anledning eller mening.